6a

Låt oss börja med att gå tillbaka i historien och försöka hitta ursprunget till dagens europeiska stater och det system som den byggt upp under åren.

Vilken inverkan har fredsfördraget i Westfalen 1648 och den franska revolutionen 1789 haft på Europa och resten av världen?

Den moderna staten kanske inte är så gammal som många av oss kanske tror.

6

Under stor del av historien har Europa varit en attraktiv destination för imperiebyggare.

Vissa har kommit långväga ifrån, som mongolerna och hunnerna.

Romarrikets västra flank varade i nästan 500 år.

Det muslimska berberkalifatet invaderade Spanien på 800-talet och stannade i 700 år, innan de också var tvungna att dra sig tillbaka.

Kung Charlemagne av Frankrike fick i uppdrag av Vatikanen att förena hela Europa under den katolska kyrkan.

Andra imperiebyggare var Österrike/Ungern, första och andra bulgariska imperiet och det ottomanska riket.

Napoleons "Grand empire" och Tysklands "Tredje riket" inte att förglömma.

Alla misslyckades med att skapa ett bestående resultat.

En verkligt centralstyrd ordning med en central härskare har knappast funnits i Europa.

Europas kulturella, politiska och historiska mångfald har varit som ett oövervinnligt hinder för historiens stormaktsambitioner.

 

7

Utmattade efter århundraden av krig, konflikter, erövringar och empirebyggande träffades Europas ledare i Westfalen, Tyskland.

Året var 1648.

Det trettioåriga kriget var nyss avslutat.

Ett avtal förhandlades fram - Westfalens fredsfördrag - som skulle stöpa om den europeiska kartan och i sinom tid även världskartan.

Det westfaliska fredsavtalet var ett praktiskt avtal.

Den etablerade suveräna statsbildningar - den ena statsmakten skulle inte blanda sig i den andres interna angelägenheter.

Varje stat tilläts skapa sina egna politiska, ekonomiska och administrativa strukturer efter eget önskemål.

Detta inkluderade rätten att bygga den militära kapacitet som bedömdes nödvändig, vilket skulle visa sig vara ett misstag som folken i Europas snart skulle erfara.

Vad förhandlarna förmodligen inte insåg var att Westfalenfördraget skulle lägga grunden för ett system av suveräna stater som så småningom skulle spridas över hela världen.

8

Med den westfaliska suveräniteten i ryggen började de europeiska kungarikena konsolidera sina respektive stater och etablera nya statsgränser.

Under de kommande 130 åren efter Westfalen utvidgade kungarikena sina territorier, i många fall med vapenmakt, tills de nådde respektive maximala yttre gränser.

9

Sedan Westfalen hade krigen i Europa hade mest handlat om statlig suveränitet och statens gränsdragningar.

Stormningen av Bastille den 14 juli 1789 var en politisk handling som syftade till att koncentrera den politiska makten till statens huvudstad.

Detta skulle så småningom bli en modell för andra statsformationer i Europa.

Ambitionen var att ta makten från kungen och ge den till folket.

Men det slutade med en centralisering av den politiska och administrativa makten.

Den nya regimen började överföra politiska funktioner och offentlig administration till Paris från de mer än 30 autonoma regionerna som fanns i Frankrike vid den tiden.

Autonoma regioner passade inte in (English) i den nya revolutionära ordningen - all makt till staten.

Vissa regioner har överlevt men utan verklig politisk makt - Bretagne, Provence och några till.

 

10

En ny statsmodell började växa fram - ett språk, en kultur, ett parlament, en valuta, en militär, ett rättssystem, ett utbildningssystem och så vidare.

Den nya regimen motarbetade eller förbjöd kulturell mångfald, lokala traditioner, språkvariationer och regionalt självstyre.

Den franska lösningen - all makt på en plats - blev snart en modell för andra europeiska stater.

Det grundläggande började ifrågasättas.

Staten binder sina medborgare med hjälp av lagen, militären och den centrala offentliga förvaltningen.

Nationen - å andra sidan - är en produkt av kulturell evolution på en viss plats.

I vetenskapliga termer är det därför felaktigt att sätta likhetstecken mellan begreppen stat och nation.

Den nya regimen i Frankrike upptäckte snart kraften i nationalismen och började använda den som ett verktyg för att centralisera den politiska makten.

Staten gjorde anspråk (English) på att vara en nation.

Därifrån har vi uttrycket "statligt nationsbyggande".

 

11

Spridningen av den franska modellen gick relativt snabbt.

Det nya konceptet fick hjälp av av järnvägsnätets och folkskolans utbredning.

Från 1789 till 1945 växte denna nya statsmodell till 48 suveräna stater.

28 i Europa och 20 från resten av världen.

Resten av jordens landyta var kolonier och ännu inte införlivade territorier.

När FN grundades efter andra världskriget införlivades resten av världen i detta nya system till dagens 193 FN-stater.

Det tog knappt 150 år för det nya konceptet att spridas till hela Europa och sedan vidare till alla delar av världen.

Det är därför rimligt att påstå att den ”moderna” staten inte är så gammal som många av oss kanske tror.

 

12

Inrättandet av det nya statskonceptet i Europa blev en våldsam affär.

En snabb sökning på Wikipedia hittades 10 krig och väpnade konflikter under den korta perioden mellan 1789 och 1800.

Flera var revolutionära krig inom Frankrike som krävde hundratusentals liv.

Under första hälften av 1800-talet ägde 34 krig och väpnade konflikter rum på europeisk mark.

Under andra hälften av 1800-talet - 20 krig och uppror.

Mellan 1900 och 1920 hittades cirka 50 krig och väpnade konflikter, inklusive första världskriget 1914 till 1918.

Så sent som under perioden 1920 fram till slutet av andra världskriget 1945 utspelades 75 krig och konflikter i Europa.

Flera av dessa var separata väpnade konflikter inom ett större krig - andra världskriget.

Europa hade blivit ett slagfält.

 

13

Krig rasade i Europa från tiden runt mötet mellan Europas ledare i Westfalen 1648 och senare den franska revolutionen 1789 fram till slutet av andra världskriget.

Efter sökningen på Wikipedia hittades minst 189 krig och konflikter i Europa under de 161 åren som gick mellan 1789 och 1945.

Det är i genomsnitt 1,2 krig och väpnade konflikter per år i Europa.

Den mångsidiga kartan över Europa från tiden sedan Westfalen 1648 och den franska revolutionen 1789 har mer eller mindre ersatts av dagens kartbild och de statssystem som vi känner igen idag.

Expansionen av de europeiska staternas territorium hade nått sina respektive maximala yttre gränser.

Men till vilket pris?

---