Regions of Europe - a necessity 12
Map: Devolving Europe - 1982 CoEvolution

Regionernas Europa - en nödvändighet

Regionernas Europa - ett koncept som kan föra politiken närmare medborgarna och medborgarna närmare politiken.


Den 9 maj 2020 startade EU ett projekt - "Konferensen om EU:s framtid". EU:s medborgare blev inviterade att delta i detta projekt. Denna presentation om Regionernas Europa är mitt bidrag till denna konferens.

Mer information om konferensen här.

Göran Hansson © 2020


Translate this page:




Del 12

Kriterier för en regionalisering.
Subsidiaritet i praktiken.



----o-----


90

Subsidiaritet i vidare bemärkelse betyder, som jag ser det, att hitta den bästa och mest effektiva nivån för politiskt beslutsfattande.

Vissa beslutsområden kan vara lämpliga att flytta från staten uppåt till EU och andra nedåt till regionerna och de lokala nivåerna.

En grundprincip bör vara att alla politiska beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Men bara för att det finns fördelar med att flytta ansvar nedåt till regioner och lokala nivåer betyder detta inte nödvändigtvis att det är det rätta att göra.

De regionala eller lokala nivåerna, närmast medborgarna, kanske inte har förmågan ellerresurserna att utföra uppgiften på det bästa och det mest effektiva sättet.

En flexibel attityd är nyckeln till ett framgångsrikt resultat i subsidiaritetsförhandlingar.



 

----o-----



91

Alla förhandlingar bör inledas med att bestämma spelreglerna.

Vad händer om parterna inte kommer överens i en viss fråga?

Vem skall vara domare i dispyter för att lösa upp oenigheter vid förhandlingsbordet?

Ett förslag som faktiskt varit på tal i många år är att inrätta konstitutionsdomstol eller författningsdomstol.

Den skulle kunna medla i tvister om subsidiaritetsfrågor t.ex. med de följande elva kriterierna som utgångspunkt.

Den skulle också formellt kunna dokumentera förhandlingsresultaten.

Låt förhandlingarna börja!



----o-----


92

Innan vi går in på vilka nivåer som kan vara de optimala att fatta de olika politiska besluten på, så kan det vara en god idé att titta lite närmare på vilka kriterier som kan bli aktuella i processen.

Under 1990-talet - när entusiasmen i Europa för en regionalisering enligt Maastrichtfördraget var som allra störst - florerade i Europa ett antal regionaliseringskriterier.

Låt oss titta närmare på några av dessa.



----o-----


93

Historiska gränser.

Har de gamla kulturgränserna någon framtida betydelse överhuvudtaget?

Många regionförslag som hittills i Sverige passerat revy under åren har en sak gemensamt.

Samtliga noga undvikit att följa de historiska gränser som existerat i landet sedan urminnes tider - landskapens urgamla mönster.

Detta är förståeligt om man ser saken från statsmaktens sida som historiskt önskat att oinskränkt centralstyra statens alla delar.

Men de historiska landskapsgränserna har stor betydelse om målet är att skapa rotkontakt mellan medborgarna och politiken.

För övrigt är hela poängen med EU-projektet att lära sig samverka över gränserna.

Inte att införa nya eller förändra de gamla.

Kanske kan det här vara på sin plats att här erinra om den franske presidenten Mitterands uttalande i sitt avslutningstal inför Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) vid toppmötet i Paris 1990:

"En sak har historien lärt oss - man leker inte med gränserna".



----o-----


94

Administrativa överväganden.

En decentralisering - regionalisering - av vissa samhällsfunktioner kan generellt vara det mest effektiva och praktiska sättet att driva både privat och offentlig verksamhet på.



----o-----


95

Behovet av att rationalisera befintliga strukturer.

Många samhällsfunktioner har sitt ursprung i andra tider.

Med den digitala utvecklingen - som exempel - finns idag ett stort behov av att anpassa offentlig verksamhet till nya omständigheter.



----o-----



96

Kostnader

Statens verksamhetsmodell har visat sig alldeles för dyr - pengarna räcker aldrig till.

Detta för i sin tur med sig ett evigt ökande skattetryck på medborgarna eller ökande offentlig skuldsättning.

Det verkar vara hög tid för statsmakten att rationalisera och effektivisera den offentliga verksamheten.



----o-----



97

Demografiska hänsyn.

Människor flyttar in och ut från regionerna.

Både genom migration och genom intern förflyttning inom staten.

Befolkningsbilden förändras numera kontinuerligt.

Detta kan kräva att man tar demografiska hänsyn vid en regionalisering.



----o-----



98

Miljöhänsyn.

Den bästa och mest effektiva nivån för de olika samhällsfunktionerna kan sannolikt gynna miljön på många sätt.

De gamla landskapen var ofta ett uttryck för den logiska geografin.

Skogar, floder och berg bildade gränser, slättland och skogsland var skilda.

Transporterna följde naturens förbindelser och vatten band samman.

Man var naturstyrd.

Idag söker vi igen ett samspel med naturen och en ekologisk inriktning.

De begränsningar som i äldre tider styrde samhällsbildningarna är i princip desamma som vi idag ofta måste anpassa oss till.

Gamla historiska och framtida ekologiskt inriktade mönster är därför ofta överensstämmande.

De historiska kartorna kan därför bli värdefulla, när det gäller att finna ekologiska och naturliga ramar för framtiden.



----o-----



99

Behovet av att minimera sociala störningar.

En decentralisering betyder att de politiska besluten hamnar närmare människorna.

De politiska besluten kan få större folkligt stöd och därmed ökad legitimitet.

Det kan innebära färre folkliga manifestationer på gator och torg.



----o-----



100

Öka tillgängligheten för offentlig service.

På många områden i samhället har sammanslagning och centralisering av offentliga samhällsfunktioner.

Detta gäller inte minst de politiska.

Centraliseringen har för med sig att det blivit svårare för medborgarna att nå kontakt med eller erhålla service från den offentliga sektorn.



----o-----



101

Ekonomisk logik

Ibland kan det vara ologiskt att finansiering av regional verksamhet går genom statliga instanser.

Detta gäller bl.a. finansiering av kulturaktiviteter och regionala utvecklingsprojekt.



----o-----



102

Utvecklingspotential.

Regionerna vet själva bäst vad deras framtidspotential, ambitioner och problem består av och hur dessa skall utföras och lösas.



----o-----



103

Kulturella och språkliga realiteter.

Om de små kulturernas överlevnad anses viktig måste större hänsyn tas till detta kriterium.

Positiva förändringar till nytta för den kulturella mångfalden globalt börjar alltid på hemmaplan.


Ovanstående är förslag till kriterier som kan komma ifråga inför en förhandling om en regionalisering i enlighet med konceptet Regionernas Europa.



----o-----



104

Hur bör en subsidiaritetsbaserad politik se ut i praktiken om den tillämpas på några vanliga samhällsområden?

De följande exemplen är funktioner som lämpligen kan komma ifråga för nivåanpassning i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

Förslagen skall ses som underlag för förhandlingarna och resultaten kan bli helt andra än dessa exempel.

Dessa områden för en regionalisering i enlighet med subsidiaritetsprinciperna kan inte avgöras med dekret och med stela hänvisningar till existerade lagar och regler.

En sådan inställning har en tendens att cementera det rådande maktförhållandet.

Ett öppet sinne är nödvändigt för att uppnå tillfredsställande resultat för alla parter.

När förhandlingarna är avslutade och alla parter är nöjda är det dags för nästa förhandling - en skattereform som återspeglar resultatet av subsidiaritetsförhandlingarna.



----o-----



105

Polisiära insatser

Staten är både för stor och för liten för dagens polisverksamhet.

Det har blivit för stor för upprätthållande av lag och ordning i städer och på landsbygd.

Samtidigt för liten för terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

EU och staten måste samarbeta för att skydda befolkningen från gränsöverskridande terrorism och andra allvarliga brott.

Trafiksituationen ute på vägnätet varierar beroende på var man befinner sig.

I Sverige år situationen på det långsträckta vägnätet i norr annan än i det tätare befolkade i söder.

Trafikpolisen bör vara därför vara en regional fråga.

Ordningspolisen lär fungera bäst om den har kännedom om lokala förhållanden i städer, orter och byar.

Därför kan man tänka sig att ordningspolisen skall styras av kommuner och andra lokala nivåer i samhället.

Faktum är att ordningspolisen i Sverige var en kommunal verksamhet fram tills den förstatligades i mitten på 1960-talet.

Gränsskyddet utförs sannolikt bäst av EU och staten gemensamt.



----o-----



106

Militära insatser

När det gäller den internationella militära hotbilden och behovet av internationella insatser i oroliga hörn av världen har staten blivit för liten.

Bara EU och staten gemensamt kan på ett effektivare sätt klara dessa utmaningar.

Det kan även vara en försvarspolitiskt bra idé för staten att decentralisera vissa delar av ansvaret för militär och försvar till de regionala och lokala nivåerna - det som vi kallar för hemvärn.



----o-----



107

Internationella kontakterser

Det finns inget i EU:s regelverk som hindrar att medlemsstater redan nu lokalt här i Norden börjar samarbeta på olika områden, som t.ex. ambassadverksamhet.

Kanske kunde en gemensam EU-ambassad i en framtid bli ännu mer kostnadseffektiv.

Internationella kontakter på kommunal nivå sker ju redan i form av vänortssystemet.

Man kan föreställa sig en framtid när internationellt bistånd kanaliseras genom ett globalt vänortssystem mellan regioner.

Mycket närmare de människor som behöver stöd än nuvarande stat-till-stat-upplägget.

Generellt kan man säga att kontakter och samarbete över gränserna på alla nivåer i samhället är något som skall ses som positivt som inte begränsas.



----o-----



108

Skola - Utbildning - Forskning

I Sverige är ansvarsuppdelningen i utbildningssektorn oklar för många.

Både stat och kommun ser ut att ha ett överlappande ansvar.

Staten vill styra skolan trots att gymnasieskola, grundskola och förskola formellt ligger på den kommunala nivån.

Följande subsidiaritetsbaserade uppdelning skulle innebära en tydligare och en mera logisk ansvarsfördelning.

Resurskrävande forskning sker lämpligen gemensamt på EU-nivån.

Ansvaret för universitet och universitetsforskning kan ligga på statsnivån.

Ansvaret för gymnasieskola på den regionala nivån.

Ansvaret för grundskola och förskola på de kommunala och lokala nivåerna.



----o-----



109

Skydd för hav, floder och sjöar

Utfiskning och förstörelse av marina habitat är ett av de stora hoten mot både människor och natur.

Staten och det globala statssystemet har hittills inte visat verklig förmåga att stoppa eller begränsa dessa aktiviteter.

En tydligare ansvarsfördelning behövs för att kompensera för den nuvarande bristen på resultat.

Ansvaret för öppna hav och oceaner borde t.ex. ligga på ett förstärkt FN/IMO.

Ansvaret för kuster och kontinentalsocklar gemensamt på EU och staten.

Ansvaret för kuster och stränder på regionen.

Ansvaret för sjöar, floder och vattendrag borde ligga gemensamt på de regionala, kommunala och lokala nivåerna.



----o-----



110

Delaktighet i media

Runt om i världen kan man se hur illa det kan gå när media centraliseras.

För totalitära regimer är massmedia viktiga verktyg för att kontrollera medborgarna.

Ju mer spridd och oberoende massmedia är desto mindre möjlighet för statsmakterna att använda den för egna syften.

Samtidigt är det oacceptabelt att de regionala och lokala nivåerna är mer eller mindre uteslutna från daglig delaktighet och medverkan i massmedia.

Det är inte bara viktigt i demokratihänseende att de regionala och lokala nivåerna ges tillfälle att konsumera och fullt ut delta i massmedia än vad fallet är idag.

Det är också nödvändigt för de små språkens, språkvariationernas och de många kulturernas överlevnad.



----o-----



111

Kultur, språk och traditioner

EU och staten är två juridiska och administrativa nivåer.

Kultur- och språkfrågor har vanligtvis andra gränser än dessa båda nivåer.

Sett ur ett regionalt perspektiv skall EU och staten låta ansvaret för frågor som rör kultur och traditioner ligga där de hör hemma - på de regionala och lokala nivåerna.

EU och staten skall endast träda in för att lyfta fram och stödja de regionala och lokala kulturfrågorna till den högsta möjliga potentialen.



----o-----



112

Hälso- & sjukvård

Vi ser i Sverige, liksom när det gäller skola och utbildning, att det sker en överlappning av ansvar.

Ansvaret för den allmänna sjukvården ligger formellt på två nivåer - regionen (regionsjukvård) och kommunen (primärvård).

Trots denna formellt tydliga ansvarsuppdelning av uppdragen tar staten på sig rollen som övervakare för den övergripande hälso- och sjukvårdsverksamheten.

Detta gör att hälso- och sjukvårdspolitiken blir förvirrande för folk i allmänhet och det blir därmed svårt att utkräva ansvar.

En delegering fullt ut enligt subsidiaritetsprincipen skulle ge en tydligare ansvarsfördelning mellan EU, staten, regionen och kommunen.

Ansvaret för pandemier och andra allvarliga gränsöverskridande hälsoproblem borde delas mellan EU och staten.

Ansvaret för epidemier borde ligga på staten och regionen.

Ansvaret för regionsjukvård på regionen.

Ansvaret för primärvård på kommuner och lokala nivåer.



----o-----



113

Slutsatser

Dessa områden för en regionalisering i enlighet med subsidiaritetsprinciperna kan inte avgöras med hänvisningar till existerade lagar och regler.

Ett öppet sinne är nödvändigt för att uppnå tillfredsställande resultat för alla parter, inte minst för staten som står inför stora och allvarliga framtida utmaningar.

De förslag och exempel som framförts här skall ses som enkla exempel på samhällsområden som kan tänkas vara lämpliga för en regionalisering sett från en regional utgångspunkt.

De områden som kan komma på tal för en decentralisering och vad slutresultatet blir får förhandlingarna avgöra.

När förhandlingarna är avslutade och alla parter är nöjda är det dags för nästa förhandling: en skattereform som skall återspegla resultatet från subsidiaritetsförhandlingarna.



----o-----

Vidare till Del 13

Tillbaka till huvudsidan